Mästaren mitt i rummet

19 03 2012

För drygt en vecka fick jag höra en berättelse som ska vara helt sann. Den handlar om en äldre man som kontaktar en pastor och säger att de måste ses omgående. När pastorn kommer dit berättar mannen hur otroligt svårt han har för att be – han försöker och försöker med tappar koncentrationen, och Gud känns så långt borta att inga ord når fram. Mannen var nu i desperat behov av hjälp i detta, men svaret han fick var inte vad han väntade sig.

”Gör såhär” sa pastorn, ”Sätt dig på en stol och ställ ytterligare en stol mittemot dig. Föreställ dig att Jesus sitter där. Sen talar du bara med honom som om han satt där i mänsklig gestalt.”

Åren går och en dag får pastorn ett samtal från mannens dotter som meddelar att mannen är mycket sjuk och ligger inför döden, och att han absolut ville träffa pastorn igen. Pastorn åker dit och besöker mannen. En kort tid senare ringer dottern på nytt till pastorn och meddelar att hennes far har flyttat hem till Jesus. ”Men en sak förstår jag inte” sa dottern, ”När min far dog fann de honom med huvudet på en stol bredvid sin säng. Vi har ingen aning om varför han gjorde så!” Då log pastorn för sig själv. ”Jo, det kan jag berätta”.

Under åren som gått efter pastorns första besök hade mannen kommit sin Mästare och Herre så nära att när han tog sina sista andetag gjorde han det med huvudet vilande i Jesu knä.

 

Den här berättelsen har gjort stort intryck på många, och även hos mig. Som Julia, hon som berättade storyn för mig, sa så vill och kan Gud tala till oss genom vår ”fantasi”, genom bilder och drömmar. Och låter vi Gud använda även de sinnena för att tala till oss kan han göra det väldigt starkt. Jag beslöt mig för att pröva stolgrejen.

Mitt i mitt för närvarande ganska brutalt stökiga rum satte jag alltså min kontorsstol, vänd mot sängkanten där jag själv satt. Jag inbjöd Jesus att komma och plötsligt var han där, mitt i all oreda, på min kontorsstol. Även om jag vet att Gud alltid är närvarande och nära mig så kan det vara svårt att föreställa sig, men i det ögonblicket blev allt så levande.

Min första reaktion var att springa upp och städa lite, här sitter ju Mästaren mitt bland min smutstvätt! Men Gud påminde mig snabbt om Marta och Maria, och jag slog mig åter ned vid Jesu fötter. Och jag grät och grät och grät samtidigt som jag kastade mina tankar, bördor, sorgeämnen och glädjeämnen på Jesus.

Så fick jag på ett nytt sätt påminnas om att Jesus är Mästaren mitt i rummet, nära mig sådan jag är.

 


Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: