Något om tillbedjan

27 09 2011

Den här veckan tar jag en paus från min bloggserie om den personliga andakten. Men lugn, serien kommer snart att fortsätta. Jag känner bara att jag inte vill bli för enkelspårig och att många olika sorters läsare ska finna något av intresse. Denna vecka kommer det handla om lovsång.

Jag har fungerat som lovsångsledare i ungefär 6 år, i olika konstellationer och sammanhang. Första gången jag var lovsångsledare hade jag tagit två lektioner i elbas. Det var jag i mina trasiga jeans, min bror på gitarr och min bästa vän Andreas på cajon (en slags trum-låda) och vi körde psalm 19 (”låt vart ord från min mun..”) i punkversion! Jag tror inte de äldre i församlingen var särskilt imponerade.. Det var nog ingen i församlingen när jag väl tänker efter.. Men tack och lov lät jag mig inte nedslås, och sedan dess har jag fått vara med och ha den otroliga förmånen att leda Guds församling i tillbedjan!

Lovsång är inget nytt påfund för att psalmerna blev för tråkiga. Det är inte heller en speciell musikstil (pop-rock med 4 ackord..). Första gången lovsång nämns i bibeln är i 2mos 15:1 då mose och israeliterna sjunger lovsång efter det att de korsat sävhavet. Vid templet och tabernaklet fanns speciella sångare som hade i uppdrag att sjunga lovsång, ja, man hade tom med sig sångare som sjöng  lovsång när man krigade: Efter att ha rådslagit med folket utsåg han sångare som i helig skrud skulle prisa Herren när de drog ut framför hären och sjunga: ”Tacka Herren, evigt varar hans nåd.” 2krön 20:21.

En bekant till mig brukar säga att lovsång är som att sjunga ”ja må han leva!” till Gud. Man upphöjer, ärar, tillber och hurrar för att Gud är så bra! För min del älskar jag lovsång som är hämtad ur olika bibelsammanhang, tex ”Helig Helig Helig är Herren Sebaot, hela jorden är full av Hans härlighet”, som bla Jesaja hör serafer sjunga inför Guds tron i Jes 6. Tänk att stämma in i himmelsk lovsång!

 

 

Jag tänkte, bara kort, dela med mig av min egen resa när det gäller lovsång. Att lovsången har varit en stor del av mitt liv, det har ni nog redan förstått. Faktum är att den dagen jag tog emot Jesus så var det pga en bön jag bad: ”Gud, om de spelar under ett vattenfall (en gammal lovsång) DÅ går jag fram för förbön!”. Och då tog en ledare upp sin gitarr och körde den låten. Efter det lyssnade jag mycket på lovsång på skiva. När jag började åka på ungdomsmöten var lovsången det coolaste jag visste, speciellt detta med att ge sig hän och lyfta sina händer och sådant. Jag brukar skämtsamt säga att jag skulle kunna skriva en bok med handlyftningsritualer för specifika lovsånger (tumregel: vers= händerna i midjehöjd, ref= en hand helt sträckt uppåt, stick= båda händerna sträckta så högt det gick). För mig handlade lovsången alltså bara till vilken grad jag gav mig hän i tillbedjan – det skulle se fromt och bra ut, men jag tänkte inte på vad jag sjöng!

När jag sedan som 15åring började sätta ihop egna lovsångsband förändrades min syn på lovsång, och jag fick fatt på den innerliga, fria tillbedjan. Men bara för en stund, för sen började jag musikestet på gymnasiet och helt plötsligt blev själva musiken så viktig. Jag brukade säga att lovsången bara blev musik. Men det är fel, lovsång är inte musik, men musiken kan bli en lovsång. Så passerade två år på gymnasiet, och jag började trean. Då fick jag den stora nåden att få vara med i lovsångsteamet i den nystartade församlingen NXT church i Göteborg. Det innebar övning en gång i veckan och lovsångsledning varje söndag i ett helt år. Pga att vi var ett team som körde varje vecka kunde vi ganska snart släppa ackord och noter och lära oss låtarna utantill, och så en dag så insåg jag att jag verkligen kan tillbe Gud genom mitt basspel och min sång. Jag hade ”funnit lovsången” igen, och jag vill minnas att jag sjönk ner på knä med basen hängande runt halsen – överlycklig.

Jag älskar att sjunga lovsång. I lovsången får jag prisa Gud för det han gjort, gör och kommer att göra. Gud talar också genom lovsången, om jag tex står och tackar Gud för hans ofantligt stora kärlek så kan det hända att han uppenbarar sin kärlek ännu mer för mig, tex.

Jag vill summera denna röra i några förhoppningsvis värdefulla tips för lovsångare och lovsångsledare:

 

När du tillber Herren:

  • Tänk på vad du sjunger.
  • Kom med inställningen att det är Gud som ska upphöjas och äras.
  • Strunta i vad andra tycker – tillbe så som du vill! Dansa, jubla, flaxa, räck dina händer, böj knä osv.
  • Prova att tänka dig att du står framför Guds tron och sjunger endast till Honom.
  • Koncentrationssvårigheter? Blunda!
  • Visualisera det du sjunger.
  • Glöm inte att Gud kan uppenbara mer av vem han är osv i lovsången. Han vill möta dig.
När du leder lovsång:
  • Låt inte lovsången bli endast musik.
  • Tillbe när du leder! Du kör ingen show. Se upp för att vara alldeles för inne i dig själv dock, det kan störa mer än hjälpa.
  • Var såpass förberedd att du inte behöver fästa dig för mycket vid notbladen.
  • Glöm inte att Gud vill möta dig i tillbedjan även om du leder lovsång.
  • Tänk på vad du sjunger! Om du spelar: tänk att du spelar till Guds ära!
  • Du har ett ledaruppdrag – gör allt för att det ska vara lätt att hänga med och tillbe! Powerpoint, tydlighet, mm.
Allt gott! /F

Åtgärder

Information

One response

5 10 2011
davidwellstam

Wow! Intressant att läsa om din resa när det kommer till tillbedjan. Bra tips på slutet också, gött med enkla punkter! Keep on jogging…or blogging or whatever.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: