No more

7 02 2011

Återigen befinner jag mig i en situation då jag, driven av en stark känsla eller övertygelse fritt låter mina tankar strömma ner i mina händer och får mina fingrar dansa över tangenterna så fort att jag inte hinner med. Hade detta ackompanjerats av musik hade den varit av slaget ”Finsk Humppa”.

Jag ska sluta överdriva.

För faktum är att det är något jag gör ganska ofta. Inte när det gäller stora saker, men ofta när det gäller mindre saker. Du behöver inte känna en rädsla för att jag på något sätt skulle ha lurat dig, det skulle jag inte göra. Men ibland har jag en tendens att spä på mina historier av ren reflex. Kanske är jag inte ensam om det.

I allafall var det något som jag kom på mig själv med att göra idag. Och helt plötsligt började jag må jättedåligt över det, och gör fortfarande. Kanske är det Gud som faktiskt försöker få mig att jobba med mig själv på den här punkten. Därför har jag beslutat mig för att varje gång jag framöver överdriver eller förvrider sanningen så ska jag stanna upp, berätta att det jag sa inte riktigt var sant, berätta igen utan att förvrida det hela och slutligen be om ursäkt. Med omedelbar verkan.

Hur jag ska göra med dagens situation är svårare. Jag kommer förmodligen låta det hela gå vidare, med den läxa som jag faktiskt har lärt mig genom det hela. Jag tror inte att Gud är en strafflysten Gud som drar in på bönesvar och förmåner så fort vi skiter till det. Ändå blir jag ibland rädd för att det skulle vara så, speciellt i situationer när jag väldigt gärna vill att något ska ske. Men Gud jobbar inte så, inte vad jag vet. Dock vet jag att Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet. (1 Joh 1:9)

Kanske låter detta helt befängt i dina öron, kanske muttrar du ett ”Mycket oväsen för ingenting”. Kanske undrar du hur en sån liten skitsak kan få mig att skriva detta inlägget? Till dig vill jag säga att detta är ett mycket personligt inlägg som visar på något som jag verkligen behöver jobba med för att jag ska kunna må bra och för att inte fastna onödigt i ett snår när jag faktiskt kan gå på den breda grusvägen.

Frid i stugan!


Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: