Längtan efter att få andas ut

31 05 2010

Nu befinner jag mig i den där halvjobbiga perioden, den då min framtids öde vilar i händerna på en helt okänd person. Och trots att alla försäkrar mig om att jag borde komma in på teamträningsskolan kan jag inte släppa taget om det. Det kommer inte vara sommarlov fullt ut förrän jag har öppnat kuvertet och läst beskedet. Sånna saker har jag svårt att släppa. Ovisshet på det viset är inget roligt alls. Nu har andra orosmoment dessutom letat sig in i mina tankar: tänk om min ansökan har kommit bort i posten, är felfrankerad eller liknande? Nä, usch.

Att jag har fått möjligheten att få teama i Brickebergskyrkan under nästa läsår kan jag helt ärligt säga är bland det bästa som har hänt mig. Jag ser verkligen Guds ledning i min väg till Brickeberg, och jag är övertygad om att jag har hamnat rätt. Jag är inte bara pepp – Jag är superpepp! Jag har bara varit involverad i ungdomsarbetet i drygt 2 månader, men känner redan en stor kärlek till ungdomarna, och jag har fått många nya härliga vänner!  Gud gör verkligen fantastiska grejer i kyrkan, och jag är övetygad om att det är något stort på gång! Det är och ska bli fantastiskt häftigt att ta del av, och vara en del av Guds plan för Brickebergskyrkan och Örebros ungdomar! WOW! 

Jag tänker tillbaka på min egna tonårstid och de ledare som fanns omkring mig då. Vilka förebilder de var, och vad roligt vi hade tillsammans! Det var de som visade mig att man kan vara både cool och kristen, och som uppmuntrade mig till att leva ut min tro på allvar. Jag skulle definitivt inte vara den jag är idag utan ett härligt ledargäng bakom mig! Är det min tur att kliva in i den rollen nu? Tanken är svindlande! Jag är otroligt förväntansfull, och fast besluten att göra allt för att vara en sådan förebild som mina ledare var för mig.

I mina tankar lever jag redan i nästa läsår, trots att jag kämpar för att leva i nuet. Tankarna flyger lätt iväg. Jag hoppas att sommaren går fort. Och jag hoppas verkligen att de sista detaljerna ska lösa sig. Jag hoppas, och ber att jag, likt Kalle i ”Kalle och chokladfabriken”, ska få jubla och hoppa runt med ett positivt besked i min hand, sjungandes ”I got a golden ticket! I got a golden twinkle in my eyes…” 

Frid, fred och fröjd!

/Frida


Åtgärder

Information

One response

13 06 2010
Maja

Frida, du är så himla fin. Jag är säker på att det blir toppen i Brickebergskyrkan! (Förresten längtar jag också efter hösten, trots att jag nöjd & glad över det som är nu. Längtan är bra.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: